Slave to the power of death



Well, nu har jag lyckats genomföra den lugna delen av solot! Inte för att den är tekniskt svår men tydligen jobbig att komma ihåg, eftersom jag tragglade i tjugo minuter utan resultat och tillslut ledsnade och gick och satte mig i köket och tjurade.. Tills jag tröttnade på det och gick in till Max som var kvar i mitt rum och la mig i sängen och fortsatte sura. Han bara stod och kollade på mig tills jag fräste "Är det kul att stå?" och han svarade "Är det kul att va sur?" Det är skitroligt, nån som vill pröva?

Men dagen därpå lyckades jag få till det och jag höll mig glad och nöjd. Nu återstår bara resten av låten plus de tre jag inte kan än.. But hey, det är lång tid kvar. Jag längtar röven av mig! Att stå i publikhavet på en konsert är underbart men det är fanemig ännu bättre att stå där själv.


Här har vi H under World Slavery Tour 1985! Det var tider..

0 kommentarer

Lämna en kommentar:


Namn:
Kom ihåg mig

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback