Läget är precis vad ni kan läsa i rubriken. No more pencils, no more books, no more teachers! Out for summer, out till fall, we might not come back at all! Så sant, I won't come back at all. Slut på högstadiet, grundskolan, slumpmässiga klasser, bestämda sittplatser och icke självvalda kurser. Sorgligt? Inte en chans. Dock lite ovant att jag helt plötsligt har fritid, det kan jag ju knappt stava till. Well, ska man gå ut med 320 poäng får man ligga i!

Tyvärr blev det inte exakt lika bra som jag förutsatt, det där MVGt i spanska blev en omöjlig historia. Förakta icke mina spanskakunskaper, eller snarare språksinne, men de får inte dela ut MVG till en som har haft spanska 40 minuter i veckan under ett enda läsår. Detta var ju vad jag var tvungen att göra på grund av att jag tentade av engelskan för ett år sedan, men det har inte blivit så mycket av det hela som vi först trodde. Dessutom bör jag kanske lägga till att hälften av de 40-minuterspassen har läraren varit sjuk eller så har vi kollat på film. Så det blir ett VG. Men jag får inte säga att 315 poäng är dåligt för då blir jag tuggad på och nergrävd i skåne.


Bilden här ovan är tagen i fredags då alla nior var på en föreläsning om förintelsen. På morgonen var det ett lätt duggregn men när vi kom ut efter föreläsningen blev det betydligt värre på bara några sekunder som resulterade i att det fullkomligt vräkte ner. Inte skonsamt för frisyren!

Jag och Astrid satte kurs mot donken och rushade ca 100 meter i stilettklackarna. Med skinnjackorna över huvudet. Vilken syn, men det var nog inget mot när vi hade varit på Kappahl och köpt leopardfärgade paraplyer och var väl förberedda för att gå tillbaka till byggnaden där andra delen av föreläsningen skulle hållas. Men då regnade naturligtvis inte alls. Det sket vi i, och vinglade glatt omkring under paraplyerna. Well, vi roar iallafall omgivningen..