Back in vikingland

And I'm fucking back rockers! För att fira detta bjuder vi här ikväll i the Great Blog of Ärajm på bildbomb från norskens externa hårddisk (den kommer vara sönder när hon får tillbaks den, på ett eller annat sätt kommer jag lyckas). Samt små förklaringar till bilderna för att göra det hela ännu festligare. Welcome and have a seat!


Resan inleddes på Skövde resecentrum med resväskor, fransksugna elever (och i mitt fall, elev med så god självinsikt att hon gav kreditkort + pass + sjukförsäkringskort till läraren) och kinderägg! Innan jag och norsken feastade och lekte med leksakerna på tåget lyckades vi tappa bort manne men det är en annan historia.

FÖRSTA DAGEN I FRANCE:


Efter en natt på ett fängelsehotell försökte vissa få in sitt bagage i väskrum medans andra spelade QuadraPop (jag och Gutti hade betat om vem som kom först till en miljon).


Manne skyddade mig från galna fransmän på Marseilles tågstation.


Jag var glad efter att ha lyckats beställa kaffe på franska.


Metal-baguette!


Hela gruppen på sight-seeing i Toulon


Look-a-likes?


Helena var glasögonlös och mobbad. Jag var INTE mobbad för Maidentröjan (flera stycken skrek "Maiden!" och gjorde metaltecknet efter mig. There is hope for France after all!).


På beachen i Toulon. Misslyckat försök till spexigt hopp


Medelhavet är inte varmt i maj gott folk! Här försöker norsken dock släpa in mig för att ta kort


..Vilket jag gick med på med vissa krav.



Leopardbrudar!


Time to go back


Och någon ville inte vara med på kort medans någon annan inte hade det minsta emot det.

ANDRA DAGEN:

Första kyrkbesöket i den lilla staden Aix. Dock ansågs jag inte ha anständiga kläder på mig utan fick lösa det på det här sexiga sättet med hjälp av Medinas tröja.



Min före detta lärare Göte visade vad han tyckte om saken..


Gissa vem som köpte donuts på vägen hem?


Ja, just hon.


Inte nog med det! Efter skitäcklig mat blev det fransk fruktsallad med en hel förpackning fransk sprutgrädde i.


Glada och tjocka!


Manne fick en egen skål med melonkärnorna, de mosiga jordgubbarna och det gröna på jordgubbarna, men han var lika glad för det..

TREDJE DAGEN:

På busstationen i Aix på väg till Chatêau d'If där Monte Cristo-filmen spelades in.


Försök att escapa från det fängelset!


Jag var såklart tvungen att krypa ner i det hålet som Greven grävde i filmen, trots att man inte fick. Dessutom råkar jag se ut som Bill Kaulitz på den här bilden (håret var dreadlocks efter båtresan) vilket ni kommer få höra mer om längre ner..


Look-a-lokes?! (Åsa var det enda Tokio Hotel-fanet i gruppen, tack och lov)


På högsta punkten i Chatêau d'If!


Fångar på Chatêau d'If. Watch your back!


Jag klättrade upp på alla murar som gick. Dessutom snackade jag med en mås tills den försökte bli lite för bra kompis med mig och jag sprang därifrån. Senare gick den till anfall mot Nero, jag vet inte riktigt vad jag sa till den egentligen..


Min kompis.


Norsken hängde på upp på muren igen


"Karin kom och titta på en ödla som är målad på en sten!!"


Flygande gangsters på muren

På en till mur..


Uppe i några klippor tog vi fikarast


Bye Chatêau d'If!


Tillbaka i Marseille igen ville jag och Göte prompt gå upp till en kyrka som låg på toppen av ett berg. Av någon oförklarlig anledning ville resten av gruppen också hänga på så det var en betydligt större skara än väntat som stretade iväg. Efter halva vägen satte sig dock alla utom jag och norsken på en parkbänk.. Vi borde också ha gjort det med facit i hand för när vi äntligen kom fram till kyrkan skulle tåget till Aix gå om sju minuter. Jaha, då var det bara att vända om igen..


Kyrkan


Och såhär tyckte jag om att vi hade gått sönder våra ben in vain.

Inte nog med det, vi fick dessutom kuta uppför den här evihetstrapan upp till tågstationen. Motion ÄR skadligt!


FJÄRDE DAGEN;

Brudar på väg in till stan! Amanda, Helena, norsken och Ärajm.


Vi gjorde studiebesök på nån skum fabrik där de lagade svindyrt äckligt mandelgodis (för en typ chokladkartong - 98 euro! Sinnessjukt!). Det luktade konstigt, jag hade huvudvärk, jag var sur och hade kaffeabstinens.


Tillslut tröttnade gruppen på mitt gnäll och jag fick permission att gå och köpa mitt efterlängtade kaffe och en croissant. Dagen var räddad!


Jag skulle bevisa för alla att jag var vig men det gick sådär med skor på..


Voilà!


Galen tant badar galna hundar i en fontän. Hmm, det där är min morsa om tjugo år. Minus hundarna.


Aerime är inte den som är sen att ta efter.


En blek Aerime och en brun norsk badar fontän


På kvällen var jag glad över mitt vatten..


..Med tanke på vilken mat vi fick.


Problemet var dock snabbt åtgärdat! Det rådde ätförbud på rummen men de fick skylla sig själva om man inte kunde äta deras mat. Tanborstar som skedar fungerade utmärkt!


Eftersom jag slarvade bort min tandborste var jag tvungen att köpa en ny när jag inte stod ut längre. Och eftersom nästan alla pengar gick åt till mat (förutom tre diadem och en Saxonskiva - för det oemotståndliga priset på 7 euro!) ville jag lägga ner minsta möjliga på tandborsten. Summan av kardemumman blev att jag köpte den billigaste supermarketen erbjöd - en tandborste för 2-6åringar..


FEMTE DAGEN;


På väg till Aix högstadium. Jag tappar grejer..


..Och igen.


När det här kortet togs efter skolbesöket var jag förbannad och ville inte vara med. Försök att hitta mitt fluff! Anledningen till detta var att så fort jag klev in på skolgården blev jag utpekad/utstirrad av tusen franska ungar som kom fram till mig och sa "Tokio Hotel! Bill Kaulitz!" till mig med en dåres envishet (Jag svarade med "AJRÅN-MÄJDÄN!!!!" och de typ; "Tokio Hotel?" Med andra ord, det var det närmaste rockband de visste). De trodde jag var wannabe Bill Kaulitz på grund av skinnjackan och mitt hår. Well, är Bill Kaulitz det närmaste rockstjärna de vet om är det enbart synd om dem..
Otrevligheten blev betydligt mer påtaglig då jag kom på en gulklädd blattetjej att sitta brevid mig och snacka skit om mig (på franska). Jag upplyste henne om att jag förstod vad hon sa, hon sa go fuck yourself på franska och gick därifrån. Trevlig tjej!


Efter att ha ätit en panini blev jag på bättre humör. Ska aldig klaga på den svenska skolmaten igen! Tänk er pulvermospulver med grå vattensås. Och de franska stackarna betalade 10 euro för hela paketet! Jag tyckte nästan synd om dem, men bara nästan, jag förlåter inte det där med Tokio Hotel så lätt. Rätt åt dem att de fick äta 100-kronerspulver till lunch.


SJÄTTE DAGEN;

Jag fjantar mig på en amfiteater. De är mighty!


Under jord befann vi oss också, iallafall tills hälften av gruppen fick klaustofobi och drog upp igen. Behöver jag säga att jag klättrade ner i ett hål? (Som jag nästan inte kom upp ur, men det hör till oväsentligheterna. Den lilla detaljen passar inte in i historien om Indiana Jones-Aerime)


På kvällen var jag var lika gullig som vanligt. Visst är jordgubben charmig?

Ännu senare på kvällen blev jag och norsken våldgästade på tennisplanen av en fransman som vägrade fatta att han blev nobbad. Inte ens när jag han frågade "Don't you wanna talk with me?" och svaret blev "No!", utan då frågade han Karin om hon ville ha en kyss, "as a goodbye?" Vi sprang därifrån och skvallrade för lärarna.


SJUNDE DAGEN;


Bye vandrarhemmet!


Vi släpade med oss allt bagage till en lämplig park i närheten, där alla satte sig förutom jag, norsken och Manne som hittade ett lämpligt Eiffeltorn att klättra upp i.



Ganska maffigt för att vara på en lekplats för minikids huh? Franska föräldrar är inte rädda om sina barn!


Är det någon som inte fattar att vi var högt upp är den här bilden ganska talande.


Manne agerade extrapappa åt en liten fransk Axel. Han snodde mannes keps och det blev kärlek vid första ögonkastet, jag tvivlar inte på att ungen gladeligen skulle ha följt med Manne till Sverige om inte hans morsa hade stått och blängt misstänksamt.


"Kolla en svartklädd person med Tokio Hotel-pins på väskan!!!"


På flygplatsen kunde man köpa alkohol, tobak och choklad. Här ser ni vad norsken valde. Kan bero på att hon är norsk.


Påstigning!


Sista bilden taget i baguettelandet. Nu vet jag att det inte är någon överdrift att de jämt äter vitt bröd (frukost, lunch, middag), det är ingen myt utan sanning. Så hej då Frankrike..


..Och hej Sverige.


Mycket tåliga kompisband för den oslagbara trion. Vive la France!

Partir en France




Bye sweden, nu drar Aerime till baguetternas och vinets land med sin franskaklass. Vilket betyder att ni inte kommer höra av mig på en vecka. Om jag kommer ha kul med alla studiebesök och baguettätande? Jag vet inte hur det är med resten av min franskagrupp (lyckas jag kirra några kort får ni se hur extremt metal alla andra är) men jag kommer iallafall rock my visit. Hard. Hela jävla frankrike ska göra metaltecknet åt mig när jag åker därifrån!


Ha det förjävla metal nu och sakna mig riktigt ordentligt!

Live!


Imps! Imps! Imps! skallade det i Freja-salen på Valborgsmässoafton. Sist i raden av lokalband entrade vi, Ferocious Imps, bestående av Didrick, Johan, Max, Fred och Aerime, scenen. Klockan halv tio. Soundchecken var klockan fem. Plenty much time att göra ingenting på, men slå ihjäl tid är något man måste lära sig i den här branschen har jag upptäckt. Vi gjorde vårat bästa.

Själva spelningen blev adrenalinrush som fan, mest på grund av den galna publiken som moshade över scenen och vrålade. Min egen insats i det hela är another story. Som den perfektionist jag är tyckte jag det gick kasst, men huvudsaken var att tillfredsställa alla som släpat sig dit och det inbillar jag mig att vi gjorde. Videorna är däremot inte helt nödvändiga att kolla på.. Har ni tur får ni se det någon gång. Kanske.

Bra insats från övriga i bandet anyway, och jag får skärpa mig lite till nästa gång. Jag vill spela igen, igen och igen bara för att få göra det bättre. Ännu bättre. Bäst. Bättre än bäst. Bästastast..
Alright, jag ger mig.


Enjoy the pics (Didrick har sprungit ut från alla tantens kort) och så hörs vi imorn, metalheads. Rock ya!