Det är alltid sånt jävla tjötande om sångaren i bandet, nästan oavsett vilket bandet är. Såvida inte det är någon annan bandmedlem som står ut extremt mycket så ligger den största fokusen på vokalisten - inte jättekonstigt kanske med tanke på att han är frontman, och det är hans huvudansvar att connecta med publiken. Men vad händer då om den självgode sångaren plötsligt inte är med i bilden? Det blir inte tokigt alls. Reign of the Hammer här ovan är enligt mig en av Hammerfalls bästa låtar (och ändå gillar jag Jocke som fan så det har inget med honom personligen att göra) och den är intrumental minsann. 0:18 in i låten är det ett sånt fruktansvärt underbart riff att jag får gåshud. Riktig rivig låt med exellenta riff.

Andra praktexemplar på instrumentala låtar är Iron Maidens Ghengis Khan, Transylvania, Ides of March och Losfer Words (Big 'Orra) där Ghengis Khan är storfavorit för min del, också Megadeths Dialectic Chaos, Into the Lungs of Hell och Absolution. Måste även räkna med Judas Priests The Hellion även om det bara är ett intro. Vad jag vill säga med det här är: ge fan i att snacka skit om Hammerfall och ge fan i att dissa instrumentala låtar. Message got through? End of predikan.